15 februari 2010

Skolan

Min mediekommunikations lektion
tog just slut och nu är det matrast.
Efter lunchen så har vi engelska,
idag skulle vi haft presentationer i engelska
om valfri teknisk pryl som man valt att skriva om
och sen presentera individuellt eller i grupp/par.
"Tyvärr" så är våran engelska lärare sjuk idag.
Alltså blir det inga presentationer, så synd.
Får se vad vi hittar på istället då.

Efter engelskan har jag läxstuga, obligatorisk
dessutom. Så jag måste gå på den och
plugga matte för att jag ska klara matte b.
Annars får jag IG i det, känns som jag kommer
få det ändå. Just nu har jag ingen motivation
eller ork till något som har med skolan att göra över
huvudtaget faktiskt. Har i alla fall lyckats lämna in
en av de försenade historia uppgifterna. Lämnade
även in idrotts uppgiften igår med.
Känner inte alls för att gå till skolan eller plugga
eller lära mig något alls. Jag vill ingenting, jag vill
inte röra mig, gå ut eller handla, jag vill inte klä på mig,
jag vill inte duscha eller sminka mig, jag vill inte prata,
jag vill inte vakna, jag vill inte se eller höra. Jag vet
inget alls som jag vill. Jag vet bara en massvis med
saker som jag inte vill göra. Det gör mig ledsen att
jag tappat all ork precis som i hela grundskolan.

Det gör mig ledsen att jag inte vet vad jag ska
säga till någon. Jag vill prata med både Albin
och mamma, men det finns liksom inget att säga.
Det bildas inga ord i min mun, allt jag gör är
att stå och gapa.

Igår satt jag och kollade igenom många gamla
bilder, saknar det fast ändå inte för jag mådde
så dåligt då, men det fanns bara en person
som visste och bara en person som kunde hjälpa
och rädda. Nu vet många hur min bakgrund varit
bara inte fullt ut. Finns fortfarande bara en person
som varit med hela tiden och sätt och hört allt.
Jag saknar henne. <3 onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_63iTmRz669o/S4gLvu77yfI/AAAAAAAAAfI/WzfuU9ssMHU/s1600-h/DSC_0028.JPG">









Önskar att jag kunde visa en film av varenda sekund som
gjorde ont för de jag vill ska känna och se hur jag mådde.
För mamma och pappa skulle jag speciellt vilja visa allt.
Hur smärtsamt allt var och hur ont det gjorde att inte kunna
visa dem eller berätta något alls för dem. Nu ska vi har mat,
får skriva mer senare.


Auf Wiedersehen!

3 kommentarer:

  1. Hur har du det nu för tiden? Tyckte jag såg dig i Halmstad för ett tag sen, fast var inte säker. Men anyways, allt väl osv? :D

    SvaraRadera
  2. Lilla gumman <3 ögonen fylldes av tårar, jag visste inte att du mådde såhär dåligt. Prata med mig om du vill, jag lyssnar alltid det vet du. man vill inte alltid ha råd ibland bara någon som lyssnar och då finns jag här. Jag vill att du ska må bra känna att livet är värt något, känna att det du gör är värt något inte att allt bara är meningslöst och tråkigt. puss flera gånger på nosen hjärtat love uu <3<3<3

    SvaraRadera
  3. Till Mikaela:

    Var inte ledsen, jag har mått så mycket sämre än detta. Detta är ju egentligen inget. Allt känns bara så jobbigt och meningslöst just nu. Vet att du finns där och jag värderar det med guld. Jag hoppas allt blir bättre snart. Tack för du finns. <3 puss

    SvaraRadera

Blir lika glad för alla era kommentarer! :D
Så kommentera mera! :D